Hoppa till innehållet

Kero´s historia

2000-TALET

Tredje generationen Kero tar över 2005, då bolaget delas i två företag - Kero leather AB (Garveriet) och Kero försäljning AB (Skomakeriet).

I samband med generationsskiftet och uppdelningen av verksamheten i två skilda företag uppmärksammades vi i Affärsliv 2006 med två uppslag. Här berättar Tomas Kero, VD för Kero Leather, om modemässor i Italien och Frankrike samt vikten av att följa modeväxlingarna. Emma Kero, marknadsansvarig för Kero Försäljning, berättar om optimismen som föddes med uppdelningen och satsningarna på marknadsföring och företagspresenter.

1990-TALET

Yrjö Kero avlider. 1993 blev rekord för KERO’s renmocka och postorderförsäljningen är i topp.

1980-TALET

Stor satsning på postorderverksamheten. Expressen 1982, intervjuar nedläggningshotade norrbotten och hamnar hos firman KERO’s och får svaret; - Det är inget fel på Sattajärvi, säger Henry Kero, en av de sju bröderna som driver Pajalas största industri. Läget är perfekt! Byn ligger mellan New York och Tokyo. Renskinnsmocka börjar tillverkas 1985.

1970-TALET

Det nya moderna garveriet är färdigbyggt. Näbbskons högkonjunktur 300 par näbbskor per dag. Som mest gick det ut 72 000 par under ett år.

Andra generationen

Andra generationen

1976 lämnade Yrjö över företaget till de sju sönerna Henry, Tore, Bertil, Erland, Sven-Olov, Per-Enok och Sigvard. De blev alla tilldelade varsin uppgift och eftersom de varit verksamma inom företaget sedan ung ålder skedde generationsskiftet rätt naturligt. Sedan dess har kunskapen gått i arv från generation till generation.

Belönad med Vasaorden

Belönad med Vasaorden

Att vara företagare förr i tiden var inte särskilt uppskattat. Yrjö fick i mångt och mycket jobba i motvind. 1971 skulle han bli belönad med Vasaorden. En utmärkelse som tilldelas personer som gjort förtjänstfulla insatser för Sverige. Landshövdingen skulle besöka garveriet och eskorteras av kommunalrådet. Problemet var bara att kommunalrådet inte hittade till Keros, vilket vittnar om hur lågt värde privata aktörer hade på den tiden. Trots det och tack vare Yrjös ambitiösa sätt står Keros stadigt med näbbskorna i Sattajärvi än idag.

1960-TALET

Modernisering av skomakeriet med ny maskinpark.

1950-TALET

Första postorderkatalogen trycks på 6 sidor och med ett 10-tal produkter.

1940-TALET

Första moderniseringen. Ny maskinpark med skivmaskin till garveriet.

1930-TALET

Postorderverksamheten ser dagens ljus 1933. En handfull hemskomakare jobbar för KERO´s

1920-TALET

Yrjö startar garveriet 1929

By Formsmedjan. Powered by Yago